Konstens kraft

Det är kraft i isen som forsar fram i Norrström framför Rosenbad. Står och filosoferar på min väg genom staden mot Stadshuset, vid femtiden, sista måndagen i mars. Ett jobbigt möte under dagen snurrar runt i huvudet hela tiden. Behöver rensa tankarna. Kamerans fokus brukar vara till hjälp, den snävar in det ogripbara i lagom stora delar.

Stockholm är vackert. Det är svalt, solen skiner. Tårkanalen på vänster öga läcker som en kran i den snåla vinden. Svårt att se klart i flera bemärkelser. Plötsligt fångar linsen den groteska statyn som jag står bredvid när jag lyssnar till isen, jag ser den inte som en staty, bryr mig inte om vad den föreställer, ser bara en massa metall som utstrålar makt och kraft. Tar en bild. Ser en form som förmedlar min känsla som tagit fysisk gestalt. Isen spränger fram mot Rosenbad. Jag fattar ett avgörande beslut.