Bortom allfartsvägarna. Vad händer när vi väljer bort bilen?

Att resa med bil på upptäcktsfärd

Jag har gjort en utflykt med bilen i riktig 50-talsstil. Det är en frihet att kunna bestämma sig med kort varsel. – Jag åker till Bergsslagen. Målet är teaterföreställningen ”Revykungen” på Stadra sommarscen. För mig är bilen den frihet jag gillar, att helt kunna styra min resa och min tid själv. Det innebär att jag bestämmer när jag vill stanna och vart jag vill åka. Att jag har ett teaterbesök som anledning till resan är kärnan. Därutöver vill jag utforska sevärdheter som finns utmed min färdväg, en kulturell infrastruktur, skapad och vårdad av människor på platser som fylls med innehåll, platser jag kan färdas till, det är ett privilegium. Möten med natur, kultur och människor berikar mitt liv.

Sen lunch hos Svensken & Dansken på Måltidens hus i Grythyttan.

IMG_1263

Att bilen är min känns viktigt. Jag känner dess köregenskaper. Är bekant med alla knappar och inställningar och vet var de finns även i ösregn och mörkerkörning. Den är fylld med saker som är bra att ha på resorna. Den är ett mobilt boende för vaket tillstånd. En plats där jag kan lyssna på radio och musik och låta tankarna sväva fritt. Det är nog bara för mig själv som jag ser bilen som en del i min identitet. Jag gillar verkligen att köra omkring i min lilla ferrariröda Peugeot 207, det är knappast någon annan än jag själv som kopplar bilen till en statusmarkör för mig.

Checkar in på c/o Grythyttans Gästgivargård.

IMG_0099

Funderar över ett program som P1 sänt på vägen hit. ”Bortom bilen” avsnitt 2 i en serie av fyra om privatbilismens framtid. Bilförsäljningen minskar i västvärlden men ökar i Kina och Indien. Ungdomar tar körkort senare i livet om de över huvud taget vill ta körkort. Ungdomar ser det som en frihet att inte ha bil. Att äga en bil är inte viktigt. Bilen är till för transporter och kan då lika väl finnas i en bilpool när den behövs. Bilpooler ökar. Antal körda mil minskar.

Urbaniseringen är ett skäl till att vårt förhållande till bilen förändras och där cykeln har fått en framträdande plats. Ett ekologiskt hållbart samhälle, miljöaspekter, ekonomiska- och hälsoaspekter bidrar också till en utveckling av cykelns framväxande roll i samhället. Vid en ungdomsundersökning i Storbritannien sätter ungdomarna idén om att arbeta på distans som nummer ett. Det är den förskjutning som sker om synen på att äga en bil idag, som jag tycker är intressant. Från att vara en given investering, en markör till vuxenvärlden, till att bli ett redskap för transporter som man inte behöver äga utan kan hyra när det behövs.

Går ner på torget i Grythyttan och köper en hemlagad glass hos Neerings. Sitter och gungar i en Grythyttanstol. Får sällskap av ett äldre par som känner till platsen väl och vi kommer att tala om bergshantering och personers betydelse för platsers utveckling.

IMG_1258

Mötet vid glassbutiken får mig att tänka vidare på radioprogrammet. Vid bilens genombrott på 40-50-talet var det en dröm om fritiden, där familjen stuvades in i bilen på söndagsutflykten eller semesterresan, för att få vara tillsammans om det stora äventyret i att utforska omgivningarna. Hur det kunde bli med dessa utflykter har vi kunnat se i filmer och höra vänner berätta om, ofta med blandade känslor. Däremot var inte bilen i första hand avsedd för arbetsresor.

Vi lever i en värld idag där människor delar med sig av sina liv på social medier, reser, flyger runt i världen, träffar andra människor och kulturer, byter boende. En kultur där du delar mycket av ditt liv med andra påverkar vårt sätt att vara. Mycket kan göras gratis på Internet det påverkar också vårt sätt att tänka. Projektet att skaffa en bil med allt vad det innebär att äga kostar pengar, som bil, drift, försäkring, parkering osv.  Det är åtaganden som känns ointressanta för unga. Bilen har inte heller en roll som statusmarkör på samma sätt som den tidigare hade enligt programmet.

På kvällen ser jag en underbar föreställning på Stadra sommarscen, målet för min resa. Att Magnus Wetterholm med medarbetare och vänner skapar dessa föreställningar för oss som är ute och reser och dyker upp som gäster är otroligt. En föreställning med en närhet till publiken som jag aldrig träffar på i storstaden, i en miljö som är hänförande och med en ensemble som också samarbetar med barnskådespelare vilket är ett lysande koncept. Föreställningen blir så nära autentisk som det bara går, det är text och kostym som avslöjar att vi befinner oss i början på 40-talet. Stadra sommarscen ligger vid den magsika sjön Grecken.

IMG_1269

Stannar på hemvägen vid en rastplats utmed väg 244 och njuter av de vyer som ofta dyker upp längs med vägen. Passerar även Bryggeriet i Nora med småföretagare och en konstutställning.

IMG_1292

Jag kan idag se att det är vi 40-50-talister som är ute på vägarna och reser runt i landet och tar del av det utbud som finns, är det vårt arv från barndomen som hänger kvar? Vad händer i framtiden med våra spontana besök i omgivningarna om ungdomar väljer bort att ta körkort? Då hjälper det inte med bilpooler. Min fantastiska resa under två dagar på detta sätt hade varit omöjlig utan bil. Vad händer med de som skapar mening bortom allfartsvägarna om vi väljer bort bilen?

Stannar till vid Hjälmare kanal och slussar, tar en promenad utmed kanalen och besöker en antikaffär innan jag nöjd och belåten kör hem till Farsta.

IMG_1304

Fakta
SR P1 Serien Bortom bilen
Stadra sommarscen
Neerings
Svensken & Dansken på Måltidens Hus
c/o Grythyttans Gästgivargård
Turistvägar bl.a. väg 244
Hjälmare kanal
Bryggeriet Nora

#GymforLife2013 Cape Town med Sofiaflickorna och Resårerna

IMG_1034

Vårt stora äventyr

Sofiaflickorna och Resårerna har landat fysiskt i Sverige efter äventyret Gym for Life 2013 i Kapstaden. Men att landa alla intryck från denna resa kommer att pågå resten av livet för deltagarna. Att få motta en delad bronsmedalj är en stor händelse. Att för en vecka som gäst bli en del av en annan kultur är berikande. Att få möta individer med olika livsvillkor och dela glädjen i att få gymnastisera och röra sig till musik är en rik erfarenhet som många borde få dela.

P1010351
IMG_0849
P1010342
IMG_0899

Med några extra dagar inräknade i resan hann vi också besöka Cape Point, se babianer, träffa pingviner och apor, besöka ett akvarium, shoppa vid Waterfront, båttur i en vik för att se mängder av sälar, besök på en marknad, spana efter valar, besöka en nöjesplats och för Resårerna en rundresa i vindistriktet runt Stellenbosch.

P1010408
P1010321
IMG_0955
IMG_0954
IMG_0956

Jag vill ge en stor eloge till föreningen Sofiaflickorna som satsade på att en grupp flickor, tränare och ledare från föreningen fick möjlighet att delta vid detta evenemang. Tillsammans med GF Resårerna, en seniorgrupp som varje år reser till olika festivaler utomlands för att genom uppvisningsgymnastik inspirera andra att gymnastik är till för alla, har vi varit ett oslagbart team. Det är en fröjd för oss seniorer att se de unga växa in i uppgiften med att ta eget ansvar under tiden som projektet utvecklats fram till resan och under dess schemalagda dagar på plats. De unga får oss seniorer att hitta tillbaka till lekfullheten och våga tänja våra invanda gränser hur allt ska vara. Att vi uppträder i fotbollsbyxor och dito tröja för att skapa en helhet under föreställningen har varit en inre resa om hur man kan och bör se ut som seniorer som vi brottats med. Att planera och sy rekvisita har förstärkt gruppkänslan. Att också lyssna in ungdomarnas musikval har varit berikande. Våra damer som tolkade Swedish House Mafia vid sin DJ-plint fick en liten funclub på köpet. Det var två tyska killar som absolut ville bli fotograferade med sina idoler.

IMG_1089
IMG_0905

Gym for Lifes stora vinnare är ändå Sydafrika, med deras lokala organisationskommitté som stod för det vänliga värdskapet med utsökt mat, boende och logistik under evenemangsdagarna. Dessutom alla föreningar från Sydafrika som deltog och var dagarnas stora inspiratörer genom sina fantasifulla uppvisningar. Medryckande musik, rytmer, rörelseglädje och utstrålning, gymnaster i alla åldrar samt kreativ koreografi, ”man tager vad man haver” som Cajsa Warg sa på sin tid. Färgglada sopborstar, paraplyer och färgpytsar som pallar är några exempel. Men även mer krävande koreografi och teman interagerade med varandra. Polissirenen, när streetgruppen gjorde entré vid vårt Communitybesök, gav en klar introduktion till de kommande tablåerna som bara de som vet koderna på gatan kan uttrycka på ett genuint sätt. Lysande!

P1010431
IMG_0996
Foto: Ingrid Sandin
P1010430

Fantastiska uppvisningar med duktiga grupper har pågått under tre dagar både i hallen, i ett köpcenter och vid sex olika Communitycenters. Dessa besök med ”get together-teman” gjorde stort intryck där våra olika livsvillkor blev tydliga vad det gäller materiell utrustning men där våra möten mellan individerna vi träffade blev desto rikare. Vår särskilda uppvisning för dessa tillfällen väckte stor uppmärksamhet och spontana reaktioner. Vad vi fick höra av en taxichaufför så hade TV sänt ett klipp från köpcentrat där vi varit med på bild. Sofiaflickornas glada clownprogram, Resårernas tolkning av Not a sinner nor a saint samt det gemensamma programmet Maracas gjorde succé.

IMG_1091
IMG_1088

En reflektion jag gör är att många internationella grupper driver den elitistiska perfektionismen eller det spektakulära uttrycken i kostym, krävande musik och rörelser så långt att alla delar tar ut varandra. Dramatiken blir till antiklimax. Ett sätt att känna av stämningen är att titta och lyssna på publiken. Gladiatorförtjusning vid hisnande övningar eller deltagande handklappningar, visslingar, rörelser och hejarop vid medryckande musik och program eller lågmälda applåder talar sitt tydliga språk. Den farliga kittlingen i våghalsigheten får aldrig vinna över sunt förnuft och säkerhet. Barn och ungas tillit till vuxna och barnens oförmåga att bedöma framtida men får aldrig utnyttjas för att locka publiken till en stunds förströelse.

IMG_1010

Sydafrika var bäst på att hitta nerven hos publiken, men även Sofiaflickorna och Resårerna med sin lågbudgetuppvisning med mycket kärlek i både koreografi, deltagare och rekvisita fick hela salen att gunga. Låt oss inspireras av de sydafrikanska grupperna eller lyda det råd som en av organisatörerna gav när hon var tvungen att meddela att highheels inte var tillåtet på Galakvällens efterföljande party för att skona hallgolvet – vi afrikaner går gärna barfota för att stå med fötterna på jorden.

Vi har en stor uppgift i Sverige att sätta uppvisningsgymnastiken på kartan. Tillsammans med Gymnastikförbundet som sanktionerat denna resa hoppas jag att vi kan sända fler grupper på olika evenemang runt i världen. Sverige representerade med en grupp, så gjorde även Danmark, Finland två grupper, Norge fyra grupper, Tyskland sex grupper, Schweiz tio grupper och Sydafrika 26 grupper vilket inte är så konstigt eftersom de var värdland.

Under hösten hoppas Sofiaflickorna och Resårerna att få möjlighet att visa upp programmet på hemmaplan. Vi har också planer på att mobilisera de föreningar som är intresserade av uppvisningsgymnastik så att vi kan ta upp utmaningen att få flera föreningar att sända grupper till olika evenemang och att vi också ska kunna stå som värdar för ett utbyte, en bra utmaning för att utveckla uppvisningsgymnastiken men också för att tänka generationsöverskridande.

Ett stort tack till Gymnastikförbundet som sanktionerade resan, Sofiaflickorna, dess ledare och härliga gymnaster och till alla Resårer för en rolig och intensiv vecka tillsammans.

IMG_1029

Ett stort tack till South African Gymnastics Federation, City of Cape Town och FIG Gymnastics For All Committee som gjorde detta evenemang möjligt och vi ser fram emot den tredje Gym for Life i Norge 2017.

P1010293 - version 2

Birgitta ”Bia” Persson, ordförande i Resårerna och Head of Delegation för denna resa.

IMG_1120
Faktaruta

The 2nd World Gym for Life Challenge 2013 in Cape Town, South Africa är slut och Österrikes grupp TS Goetzis Zurcaroh har belönats med World Group Champion och tagit emot Bruno Granditroféen. Ca 1500 gymnaster i 69 uppvisningsgrupper från 19 länder, som representerade alla kontinenter, har deltagit i detta contest. Av dessa grupper fick 14 st guldmedaljer, 29 grupper fick silvermedaljer och 26 grupper bronsmedaljer. Bedömningarna genomfördes inom fyra olika klasser som: stora grupper med redskap, stora grupper med gymnastik och dans, små grupper med redskap och smågrupper med gymnastik och dans i sina program. The City of Cape Town and the South African Gymnastics Federation har varit värdar för evenemanget i samarbete med FIG Gymnastics For All Commitee.

Reseminnen

Tittar på bilder som jag tagit under sommaren. I Bologna hittade jag detta frukt- och grönsaksstånd. När jag är på resa är det ingen idé att handla råvaror som måste tillagas, även om det känns lockande. Däremot låter jag mig gärna inspireras av det upplägg och den omsorg som butikerna lägger ner på att presentera sitt utbud av färska råvaror. Det är kärlek till mat och stolthet över sitt arbete som kommer till uttryck i dessa installationer.

Denna bild är en total färgchock. Den slår ut allt i sin närhet. Vet inte vad det är för grönsak men för mig räcker det att jag får äta den med ögonen.

Det är väl lika bra att ta med nästa bild för den behövs för att komplettera en hel måltid. Ostar, skinkor, korvar,  vin, oljor, kryddor…

Såg ett fantastiskt inspirerande program på SVT1, det var avsnitt nummer fyra av Solens Mat, som bland annat visade på hur skinkor lagras i källare under jord i många år för att mogna ut. Familjen i filmen driver ett litet värdshus i bergstrakterna mellan Toscana och det gamla Romagna. Deras kunskap om förädling av råvaror har traderats i familjen i tre generationer, men snart kan den hanteringen vara ett minne blott. Ändå inger programserien hopp. Fler och fler börjar värdera riktiga råvaror högt och försöker upprätthålla den kunskap som fortfarande finns i att odla och förädla.

Under Almedalsveckan i somras lyssnade jag på ett nystartat initiativ som verkar under den kaxiga rubriken Dyraremat.nu. De har bland annat samma budskap som Solens Mat att värdera god, hållbar och närproducerad mat. I dag är det över över 6000 personer som gillar sidan på Facebook. Anslutningen till gruppen vittnar om att det finns ett intresse för matfrågor kopplade till miljö och hälsa utifrån en annan vinkel än enbart ekonomiska stuprörseffekter utan ur ett mer mänskligt helhetsperspektiv.

Dags att provsmaka läckerheterna. Jag kan fortfarande känna smaken av de olika ostarna när jag ser bilderna. Detta är livskvalitet.

Det är skönt när Stockholm är grönt

Innan regnet började ösa ner hann jag handla på Bondens egen marknad idag. Katarina Bangata förvandlas till en oas på söder när odlarna kommer. Det är en fröjd att gå runt bland stånden och låta sig inspireras och kassen var full av diverse lockelser när jag åkte hem.

När jag äntligen  hittade ett spännande recept på nätet till rabarbern som jag trodde jag hade köpt upptäckte jag att rabarbern inte var rabarber utan mangold.  Pinsamt!   Men så vacker den är! Nu får den vara dekorativ bland blommorna på balkongen tills jag tänker om och hittar ett bra recept för mangold. Men jag är fortfarande inställd på att prova Vaniljgratinerad rabarber, så nu bär det av ut i regnet igen för att leta efter rätt råvara.

Årets första dahlior fick också plats i kassen.