Tid och arbete

Vad kommer vinterns snökaos betyda för vårt sätt att förhålla oss till tid och arbete framöver? Att inte veta om du hinner till jobbet eller till dina inplanerade möten, lämna och hämta barn på dagis, komma i tid till sedan länge inplanerade läkarbesök eller inbokade resor, borde rimligen sätta sina spår i redan stressade kroppar.  Många av oss har säkert börjat undra över vad vi håller på med. Vi kan för det mesta genomföra det som finns i kalendern med god framförhållning men denna vinter har naturens krafter tagit över och satt krokben för den infrastruktur vi tar för given. Det som i vanliga fall är problematiskt är nu kaos.

Att vara miljömedveten och välja kollektivtrafiken är inget alternativ. En infrastruktur som bygger på andra förutsättningar än dem vi har idag. Dessutom till åldern kommen, om än med nya kostymer då och då som inte tål det klimat som de ska verka i.

Behövs det denna typ av incitament för att vi ska börja tänka i andra banor. Det kanske går att arbeta på andra ställen och på annat sätt som inte blir så sårbart. För företagen brukar minskade intäkter, utebliven produktion vara tillräckliga incitament för att börja tänka i banor av flexibla arbetstider och miljöer. Men som vän av ordning säkert redan sitter och funderar på, dvs alla kan inte arbeta på distans, så kan även sådana arbetsplatser som kräver närvaro se över sina bemanningsscheman och rutiner för att överlappa personalavlösning och bli mindre sårbara genom att sprida ut skiftena över dygnets timmar för att avlasta det värsta trycket i rusningstid.

Alternativet att förflytta sig själv med fordon låter sig inte heller göras ostraffat på igenproppade in- och utfarter, om det över huvud taget går att hitta bilen bakom snödrivorna. Bilen är för många inte heller ett alternativ.

Alternativ finns. Många har anammat möjligheten att genomföra fysiska möten på kafféer och i hotellobbyer. Där sjuder det av aktivitet. Samtal förs, datorpresentationer och olika handlingar diskuteras med värdarnas goda minne. Många arbetar på tågen vare sig de går eller står. Detta är inget nytt men är en enkel lösning.

Att tillbringa många timmar på väg till och från ditt arbetet gör att din fritid blir din obetalda arbetstid som du får betala för att ha ett arbete. Vissa arbetsgivare gör tom löneavdrag om du kommer för sent.

Inte nog med att du inte själv kan påverka din resa, det gör också hål i din ekonomi, men värst är nog den stress och påfrestning i det privata livspusslet som detta skapar och dessa siffror har ingen räknat på ännu vad jag har sett. Vi är ett tålmodigt folk som inte protesterar högljutt utan klagar tillsammans och biter ihop. Om denna dolda kraft kan komma ut som nya lösningar vore det ju bra men risken är att vi istället imploderar.

1 kommentar

  1. Det är inte lätt att hålla, det man inte har i händerna.
    Kollektivtrafik och infrastruktur sub-optimeras, att den ska fungera i rusningstrafik är väl något man borde planera för, men bara en nåd att bedja om.
    Långvarigt bromsande och bristande helhetssyn och framsynthet saknas. Idag ger det ger ”bonus” för sparande, att inte planera, bygga, och underhålla infrastrukturen, som järnvägar, kollektivtrafik och vägar.
    Människor vill fungera och via sina jobb känna tillfredsställelse så att det dom arbetar med ger dem ett vettigt liv. på jobbet och hemma

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s